Brockhaus riemann zenei lexikon online dating

Rated 4.34/5 based on 981 customer reviews

Bibliografidelen förtecknar cirka 5 000 titlar, varav största delen utgörs av artiklar och bidrag i vetenskapliga publikationer, minneskrifter samt monografier och avhandlingar från åren 1960-2010, men även äldre forskningslitteratur har förtecknats i den mån den anses ha relevans för dagens körforskning. MUSIKPEDAGOGISK VERSUS MUSIKHISTORISK KÖRFORSKNING? Bibliografin är inte tänkt att i sig vara en forskningspublikation på körforskningens område eftersom man ännu knappast kan tala om ett sådant. Projektets akustiska mätningar utifrån rekonstruerade körframträdanden i renässansens Venedig (ca 14501600) tar bl.a. Det som inte omfattas av en sådan definition är körers sociala, kommunikativa och rituella funktion. När Folke Bohlin i samband med körsångens i Sverige 200-årsfirande 2010 påpekade att ”all manskörsång under 1800-talet återgår på Uppsalasången och Uppsalasången återgår egentligen på en händelse den 24 oktober 1808”20 bekräftas att dagens sekulära och offentligt ritualiserade körsång och körliv i Sverige är en ganska ung företeelse som endast har några få århundraden på nacken. Inte endast körmusiken befinner sig i detta spänningsförhållande mellan produktion och reception. København: Engstrøm Sødring (Studentersang i Norden, 3). Suomis sång: kollektiva identiteter i den finländska studentsången 1819-1917. Göteborgs universitet: Institutionen för musikvetenskap (Skrifter från Institutionen för musikvetenskap, 65). Det faktum att Sveriges anseende som ”körnation” konstrueras främst under 1900-talets andra hälft hade kunnat ge upphov till djupgående studier om kör som fenomen och till en vetenskaplig debatt om den moderna människan och hennes uppenbara behov av gemenskapsfrämjande och -bekräftande sångritualer. Lawton, Oklahoma: American Choral Directors Association. hänsyn till lyssnarnas placering i kyrkorummet och kan därför jämföra körproduktionen med körreceptionen. Även lyssnarperspektivet saknas i denna definition, och den är därför endast en möjlig utgångspunkt för körforskningens metodiska tillvägagångssätt. A Global Bibliography Uppsala Körcentrums hemsida som ”en organiserad kulturverksamhet” vilket i sin tur leder till att en målsättning är att initiera ”forskning både om körsång som vokalt uttryck, om körkomponerande och om människorna i körerna i såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv”.9 En utgångspunkt för här föreliggande bibliografis systematik har varit aspekter som: Vilka frågor ställer forskningen, och i vilket syfte? I det avseendet har den utvecklats parallellt med körlivet i andra europeiska länder. Folklig koralsång: en musiketnologisk undersökning av bakgrunden, bruket och musiken. I samarbete med Svenskt visarkiv (Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv), 55. I sin bibliografiska kartläggning av amatörkulturen i Norden i anslutning till ett UNESCO-symposium om samma ämne 2002 förtecknade Eyolf Østrem i allt 51 av 122 titlar under olika körrubriker.26 Detta antyder att körsång anses vara en utbredd och integrerad del av befolkningens fritidssysselsättning. Enstaka bidrag till diskursen om ”den svenska körklangen” efter 1945 har gjorts.30 Jämförande transnationella långtidsstudier, där Sverige ingår som ett case study, lyser med sin frånvaro även om den europeiska kulturen sedan antiken på olika plan starkt har präglats av offentliga sångritualer. Den mest omfattande sammanställningen hittills är Avery T. Sharps och James Michael Floyds annoterade bibliografi Choral music: a research and information guide (2002), som fokuserar på körmusikforskning mellan 19 och förtecknar drygt 500 olika resurser. Tyresö 1992–1995 Schwäbische Sängerzeitung: Zeitschrift für das gesamte Chorwesen. Därför finns det skäl att undersöka om det är så, som Kia Hedell skriver, att ”den musikvetenskapliga körforskningen […] är ofta, med vissa undantag, deskriptiv snarare än problematiserande och reflekterande”.2 För att göra körforskningsbibliografin användbar, lättillgänglig och sökbar har pdfformatet valts. ” Presentation av och reflektioner kring en kartläggning av svensk musik i fyra körers repertoar. I upplysningstidens tillbakablick på och konstruktion av antiken på 1700-talet definierade Johann Georg Sulzer (1720-1779) i lexikonet Allgemeine Theorie der schönen Künste ”kör” huvudsakligen som en beteckning för tre olika men med varandra förknippade fenomen: 1) en grupp sjungande människor, 2) musiken som gruppen framförde, 3) platsen där gruppen framförde musiken.3 Dagens körbegrepp och föreställningarna om vad det innebär har fortfarande denna inriktning, och indelningen speglas fortfarande i dagens körforskning. Forskning om koret i kyrkan (3), det vill säga platsen där kyrkokören höll till, har däremot inte beaktats.4 I sammanställningen av bibliografin har det varit viktigare att belysa forskningen rörande olika gruppsångfenomen än att avgränsa fältet enligt en specifik kördefinition. A Global Bibliography KÖRHISTORIA Körsångens förankring i både det sakrala och i det sekulära speglas både i musikhistoriska forskningsteman och i körmusikforskningen. I Sverige används fortfarande ibland studentmössan som ett rituellt verktyg i körsammanhang. Bristol 2008– The choral scholar the online journal of the National Collegiate Choral Organization. Flyinge 1989– Der Chormeister: Zeitschrift für alle Fragen des Chorgesanges. Stockholm 1994–1995 Der Chormeister: Monatsschrift für unsere Dirigenten: herausgegeben vom Christlichen Sängerbund. Heidelberg 1929/1930 Kyrkomusik och skolsång: facktidning för kyrkomusici och sånglärare. Stockholm 1928–1949  Tidskrift för det folkliga musiklivet: vår sång.

Den har sammanställts på uppdrag av Körcentrum Syd i syfte att kartlägga körforskningen i Sverige och globalt. “Hymnológia a slovenská hudobná historiografia v 20. [Hymnology and Slovak music historiography in the 20th century].

Det befinner sig ännu i sin linda både som akademiskt ämne och institutionellt. Verlags-Anstalt (Beiträge zu Liturgie und Spiritualität, 9). “Literaturbericht zur Hymnologie: Deutschsprachige Länder (2004, 2005) 2006”.

I vilken utsträckning hittills framlagda körforskningsresultat har fått genomslag i det praktiska körsjungandet är svårt att bedöma.

Att såväl humanistisk som pedagogisk forskning har ett intresse för körväsendet hänger inte minst ihop med ett antagande, som bland andra Ragnhild Sandberg Jurström har formulerat: ”Den sociala och kulturella gemenskap som finns i en kör har en specifik karaktär som inte är lik någon annan verksamhet”.1 Denna ”specifika karaktär” utgörs 1 Sandberg Jurström, Ragnhild (2004). Att det i stor utsträckning världen över finns forskning om olika körfenomen med inriktning på pedagogiska, historiska, etnologiska, kulturella, psykologiska, akustiska, sociologiska, diskurs- och musikanalytiska, strukturella, organisatoriska, topografiska, uppförandepraktiska, genus- och tonsättarrelaterade och hälso- och klangrelaterade aspekter går inte att förneka.

Men dessa forskningsperspektiv har inte i nämnvärd grad syntetiserats eller ens sammanställts på ett samlat bibliografiskt sätt.

Leave a Reply